Bilfoto de vanligaste misstagen

Få saker är så tilltalande som glänsande billack, och få så svåra att fotografera på ett bra sätt. Inte nog med att lacken reflekterar saker på helt fel och oväntade sätt, den sitter på något som ofta rör sig blixtsnabbt, och ibland snabbare än blixten.

I alla fall fotoblixten. Det finns ett antal fel man som fotograf vid bilfoto. Alla är nybörjare någon gång och även proffs har gjort dem, och gör dem ibland. Men tänker man på dem är det lättare att undvika misstagen och få riktigt snygga bilfoton.

Misstag 1. Rörig bakgrund gör bilfotot till kaos

Varför är bilföretagens montrar på de stora bilmässorna enfärgade, gärna grå? Det är för att det inte ska finnas några distraktioner i fotona från mässan, annat än de söta modellerna som alltid verkar hänga i montrarna. Bilföretagen vet vad som säljer, och söta modeller hör dit. Röriga bakgrunder gör det inte.

En bil är egentligen ganska stor, och utanför bilmässorna är det svårt att hitta fem meter långa och två meter höga neutrala bakgrunder. Särskilt på veteranbilsträffar och liknande brukar det vara omöjligt att hitta bakgrunder där det inte står folk, sitter skyltar, och annat distraherande. Man kan varken fälla upp en bakgrund bakom bilen, eller flytta bilen till en bättre bakgrund. Visst kan man göra det i Photoshop, men det är en hel del jobb som kanske kan undvikas. 



Börja med att se till att bilden är ren – från skräp. Om det ligger fullt av drickamuggar, hamburgarkartonger, chipspåsar och annat i och runt bilen är det väldigt mycket jobb att städa upp efteråt, mer än om man gör det i verkligheten. Överhuvudtaget ska det vara så litet i och runt bilen som möjligt. Särskilt saker i bilen kan vara näst intill omöjliga att photoshoppa bort – en reflektion i vindrutan från ett papper som ligger på instrumentbrädan, till exempel.

Snygga sedan till det som ska vara där. Bilbältena i en veteranbil är en del av helheten och ska ligga utbredda så att man ser spännena och hur de sträcker sig över säteskuddarna. Ställ ratten rakt och ta ur nycklarna, om de inte har något som gör bilden mer spännande. Gör bilen körklar. Lägg i ettans växel och lägg ur handbromsen, om den inte behövs för att bilen ska stå stilla. Om det hänger ett par plyschtärningar eller ett Wunderbaum från backspegeln hör de förmodligen till bilens atmosfär. Se också till satt handsfacket är stängt.



Om det är din bil, förstås. Annars är det säkrast att be ägaren göra i ordning allting. De brukar vara glada att någon vill fotografera deras bil, så de brukar inte ha något emot att göra i ordning litet extra. Det kan till och med inbegripa polering, om det inte är flitiga med det redan.  Har man nu en intressant bil framför sig, kan man spendera lite tid på att göra något extra av bilfotot. Ta en sån detalj som hjulen. Alla sportbilar har logotyper på navkapslarna, i många fall på fälgarna också (och däcken med). Om de är upp och ner ser det tokigt ut, men det blir ännu värre om de står på ena hållet på ena hjulet, och är helt åt andra hållet på det andra. Men det är knappast värt besväret att få dem rätt på bägge hjulen. Ta i stället en bild ur grodperspektiv med hjulet som bildens centralpunkt. Då ser man inte det andra hjulet heller. Men vrid hjulet mot dig, så du inte fotograferar däcket. 

Misstag 2: Blixt

Om man använder blixt på en lackerad yta får man ett fint bilfoto –tuvärr av sin egna blixt. Samma sak med fönster, som det finns mycket av på bilar. Bilens yta kräver indirekt belysning, och visst kan man använda blixt för det, men per definition inte rakt på. Det naturliga ljuset räcker för det mesta. Och eftersom en bil inte rör sig om man inte kör den, är den också en bra kandidat för långa exponeringstider, till exempel i ljuset från en gatlykta. De annorlunda färgerna från natrium- och kvicksilverlamporna längs med vägarna en mörk vinterkväll, kombinerat med snö och asfalt, kan få vilken rosthög som helst att se ut som KITT i Knight Rider (ni vet, bilen som pratade med herr Hasselhof även känd som kalsongmannen från Baywatch).

Misstag 3: Perspektiv och komposition i bilfoto

Alla ser vi bilar varje dag, för det mesta litet lätt ovanifrån, eftersom de flesta människor är längre än bilar. Om vi inte ser dem från insidan, förstås. Om inte den bil som skall bli fotograferad har en alldeles extraordinär interiör, är det kanske utsidan som är mest intressant. Men då lönar det sig ju inte att ställa sig rakt framför den, eller ännu värre från sidan, och ta en bild som om den körde förbi på gatan.

Lika illa är det att ha bilen i mitten på bilden. Det luktar semesterbild lång väg, även om det är en veteranbil du jobbat många timmar med att renovera. Tänk på tredjedelsregeln, att placera det mest intressanta i någon av skärningspunkterna för de linjer som delar bilden i tre i bilfotot. Det behöver inte vara hela bilen, det kan vara strålkastaren eller nånting annat. Försök att få bilen att ta upp en eller två tredjedelar av bilden.

Men gör inte misstaget att tro att du måste ha med hela bilen. Det går alldeles utmärkt att fotografera en tredjedel av bilen och få ett spännande och intresant bilfoto. Om du försöker ta en helbild riskerar du att tappa bort en bit av den, som kofångare och liknande. Framför allt fronten eller den första fjärdedelen av bilen (gärna med fronten synlig).

Varje bil är unik, inte bara för att modellerna är olika utan för att det är olika tid på dagen, olika bakgrunder, och så vidare. Så det gäller att hitta rätt för varje bil för sig. Fronten och de första tre fjärdedelarna av bilen är det som tydligast visar alla bilens särdrag, så det är något som man gärna vill framhäva.



Grodperspektivet för bilfotot gör det alldeles utmärkt, och eftersom du knappast går och fotograferar i kostym, gör väl några gräsfläckar inte så mycket. Kryp ner på backen. Akta bara så inte bakgrunden syns mellan bilen och marken, det är svårt att göra något åt och känns fel. Det är ju att bilen ligger lågt på vägen, inte att den har låg markfrigång, som är intressant att visa.

Tar man bilder ur grodperspektiv upptäcker man också hur mycket grodor ser av himlen. Den riskerar att bli vit istället för blå, eftersom den är så ljus. Man kan använda UV-filter eller andra filter, eller ta två separata kort med olika exponeringstid och lägga ihop dem enkelt i Photoshop för en bra exponering..

Eller hoppa upp på en stege och ta bilen uppifrån. Ja, man ser bilar uppifrån varje dag, men inte högt uppifrån. Det har särskilt stor effekt med bilar där taket kan tas av eller fällas bort, om man tar bilden litet snett framifrån (eller bakifrån). Då kommer sportbilskänslan fram.

Fyll bilfotot med bilen. Det är den som är det viktiga!.

Misstag 4: Koncept och placering

Så vad är det här för bil? Vad är det som gör den speciell? Finns det något sätt att framhäva det på som inte kostar några resurser? En Lamborghini har dörrar som öppnas framåt, till exempel.
Att flytta bilen till rätt bakgrund gör underverk. En gammal Cadillac ser helt annorlunda ut om den fotograferas framför en Folkets Park jämfört med om den fotograferas framför en herrgård. En Saab Sonett gör sig mycket bättre på en racingbana (eller halkbana, för den delen) än den gör sig på en parkeringsplats vid IKEA.



En gammal Jeep ser lika tokig ut framför ettt shoppingcenter som den ser rätt ut på på en skogsväg ut i terrängen. Var man fotograferar bilen spelar en enorm roll för det intryck man får av den. Placeringen måste givetvis vara en lugn bakgrund, och bilen får inte se ut som om den var en blomlåda, med träd som sticker upp från den. Välj en bakgrund i en färg och ton som matchar bilen. En svart bil mot en ljus bakgrund får den att framträda mycket mer effektivt än om den stod mot en mörk bakgrund, men exponeringen kan bli svår.

Misstag 5: För litet tid

Välj rätt plats, men också rätt tid för bilfotot. Tidigt på morgonen är städerna helt folktomma och ljuset är perfekt för bilfotografering. Ingen risk för störande förbipasserande. Går inte det, ta bilden vid lunch. Det är ingen idé att börja för sent på eftermiddagen med bilfotot, då försvinner ljuset.



Det tar tid med bilfoto om man ska göra det rätt. Ägaren av bilen måste vara förvarnad. Diskuterar man hur bilfotot ska läggas upp tillsammans så får man människan med på noterna vilket alltid hjälper.  ”Minst en timme, men alltid dubbelt så lång tid” var tumregeln i det militära, och den fungerar för bilfotografering också.

Lycka till!

---