Zeiss har gjort optik sedan kameran uppfanns, och deras rykte är gediget som ledande i världen. Med det här specialobjektivet lever de upp till det.
Det finns för närvarande med fäste för Nikon F, Canon EOS, och Pentax K. Zeiss har trå makroobjektiv i sortimentet, och det här är det ena.
Objektivet andas tysk kvalitet, gedigen massing med krompläterad bajonettfattning. Skärpeinställningsringen är mjuk och känns naturlig att hålla i, och man behöver den, för det finns inget autofokus i det här objektivet. Å andra sidan ser man fokuseringen i sökaren. Objektivet fokuserar från oändligheten till minsta skärpedjup, 24 mm, om man vrider skärpeinställningen 300 grader, och det ökar längden på objektivet med 32 mm. Maximal förstoring är bara 1:2, medan konkurrenterna som regel lyckas med 1:1. Men som kompensation klarar det f 2.
Med max bländaröppning är objektivet fortfarande knivskapt i mitten, men kanterna börjar bli litet suddiga. Ju mindre bländare, desto bättre blir det, med bästa resultat runt bländare 5,6. Med mindre bländaröppning ökar problemen naturligt, men resultaten är fullt godtagbara även med bländare 22. Det finns nästan ingen färgförändring, där annars skarpa skuggor kan få en grön kant. Men den effekten har Zeiss trollat bort.
Med ett makroobjektiv är suddighet vid oskärpa (bokeh) ett problem, men Zeiss ar hanterat även det. Ju mindre bländare, desto mer cirkulär oskärpezon, vilket är mycket bättre än större bländare där det lätt blir en avsmalning i ytterkanterna, nästan som ett kattöga. Det finns inga synliga övergångar mellan skärpa och oskärpa – allt flyter mjukt ihop.
Filtergängan ligger en bit från frontglaset, så man behöver inte vara så orolig för repor om man glömmer att sätta på linsskyddet, vilket annars kan vara ett problem med makroobjektiv.